Senaste inläggen
Det senaste året har förvärvsmarknaden kommit igång igen på allvar. Precis som i sportens värld finns storklubbar som köper och stjärnor som blir uppköpta. För det skånska näringslivet betyder det att några namn stärks medan andra försvinner.
Alfa Laval tävlade i en egen liga förra året när det gäller titeln ”skånsk mästare i förvärv”. Trots att bolaget förlorade budstriden om börsnoterade Munters blev det sju uppköp, motsvarande 19 procent av företagets totala försäljning. Det innebär att Lundabolaget går stärkt in i 2011 och visar att globala företag fortfarande kan ha Sverige som bas.
Trelleborgskoncernen avslutade också året med ett par förvärv, bland annat ett på den nordamerikanska marknaden.
I den Malmöbaserade industrikoncernen Cardos fall blev det tvärtom – och Skåne blir ett börsbolag fattigare. Assa Abloy har lagt bud och väntas sluka bolaget senare i vår för att kunna stycka upp det och bara behålla vissa verksamhetsområden.
Att bli uppköpt ses ofta som finalen på ett framgångsrikt företagsbygge, men för Skåne som tillväxtregionen kan affären ha helt olika betydelse. Det visar inte minst två av årets mest spektakulära uppköp.
Jag tänker förstås på Apples köp av Polar Rose respektive den kanadensiska mobiltillverkaren Research in Motions köp av TAT – The Astonishing Tribe.
På ytan är det två likartade affärer där unga mjukvarubolag sålts till nordamerikanska storbolag och grundarna har blivit förmögna.
Sett ur ett regionalt perspektiv är de däremot helt olika. I fallet Polar Rose rycktes hela bolaget upp med rötterna och flyttades till Kalifornien där den nya ägaren Apple har sitt huvudkontor. Mer än så vet vi egentligen inte, eftersom hela affären omgärdats av hemlighetsmakeri och faktiskt inte ens formellt är bekräftad.
Maja var det populäraste flicknamnet förra året. Namnet gavs till 895 nyfödda flickor, vilket motsvarar 1,6 procent av alla namngivna flickor, enligt Statistiska centralbyråns (SCB) statistik.
Det är tredje gången under de senaste fem åren som Maja toppar flickornas lista.
Bland pojkarna går Oscar från tredjeplats till första. Namnet har funnits med på tio-i-topp-listan under hela 2000-talet.
Totalt fick 1 108 pojkar förra året namnet Oscar, vilket motsvarar 1,9 procent av de namngivna. Hela tre nya namn tog sig också in bland pojkarnas tio-i-topp: Theo, Liam och Leo. Ut åkte Erik, Viktor och Axel.
På flickornas lista dalade namn som Alice, Emma och Ella, medan Julia klättrade från sjunde till tredjeplats. Ett nytt namn tog sig in på topplistan: Olivia.
Namnen som förra året klättrade snabbast bland flickorna var Tove, Minna och Novalie.
Kajsa, Emelie och Cornelia minskade mest.
Bland pojkarna var raketerna Frank, Elvin och Milo, medan Carl, Marcus och Jonathan sjönk mest.
SCB noterar också att dagens föräldrar oftare väljer unika stavningar på namnen. Bland namngivna nyfödda förra året var det 4 092 flickor och 3 775 pojkar som fick namn med stavningar som de var helt ensamma om.
Så blev det inte alls så mycket MFF i landslaget som det såg ut från början. Men de tre på plats fick i alla fall speltid mot Botswana, även om vi bara fick se Guillermo Molins från start mot Botswana.
Men eftersom mitt blogginlägg från träningen förra veckan fick en del oanade följder, när andra media gick igång, så vill jag med viss kraft betona:
Ivo Pekalski hade inte kunnat spela mot Botswana hur gärna han än velat.
Vi som var på träning förra veckan imponerades enormt av Ivo och jag vet nu att han var väldigt nöjd själv med sin träning.
Men bakom hans nej tack fans noggranna överväganden från MFF:s medicinska team och förstås Ivo Pekalskis egna känslor.
Som Roland Nilsson också uttryckte det här, så varierar hans status väldigt mycket från dag till dag. Vi som var där förmedlade känslor, Roland Nilsson fakta. Men några tog chansen att skapa en sensation av det.
Dagen efter superträningen blev det rehabträning och så där är det för honom just nu, han är i ett gränsland mellan frisk och skadad. Hur konstigt det än kan låta för oss, jag tycker fortfarande det låter aningen oroande med tanke på att låret spökade redan i höstas.
Ivo Pekalski är en fighter, en kille som brinner för fotbollen och ville inget hellre än att åka iväg med landslaget och det smärtade att stanna hemma.
Men det hade smärtat mer att gå sönder på riktigt, undrar förresten hur ont han egentligen hade under slutmatcherna i allsvenskan i höstas, för det hade han.
Oavsett hur det går för Sverige mot Polen imorgon blir det härligt att mellanrundan sätter igång snart. Jag har nu sett samtliga lag som kommer att spela i Malmö under mellanrundan och – vilken publikfest det kommer att bli, resten av mästerskapet. Vilket publikstöd Danmark har i Arenan har vi sett flera gånger redan, ikväll visade det sig också vilket stöd både Kroatien och Serbien kan räkna med i Malmö när det börjat dra ihop sig. Och nog borde det väl finnas en stark polsk klack också? Om inte annat är det ju väldigt lätt att ta sig från Polen till Malmö. Och så Sverige då – där kan vi väl räkna med ordentlig publik även om danskarna hunnit köpa upp en stor del av biljetterna. Återstår Argentina, kanske det publiksvagaste laget men det finns ju inte heller få människor med argentinska rötter i Skåne.
Dessutom blir det roligt att de sämre lagen försvinner. Borta är Australien, Bahrain och de andra blåbären – bara spännande, tighta matcher blir det nu. Sverige ska försöka rå på Danmark, Serbien och Kroatien. Och det blir ingen lätt uppgift. Jag har sett samtliga sex lag live nu och kan bara konstatera att Malmö/Lund-gruppen håller högre klass än Göteborgsgruppen. Framförallt håller de tre bästa lagen i Malmögruppen högra klass än de tre bästa lagen i Göteborgsgruppen.
Imorgon möts Danmark och Kroatien. Tyvärr går den samtidigt som Sverige-Polen – det hade varit riktigt intressant att se hur väl danskarna står sig mot kroaterna. Men man kan inte få allt här i världen, jag sätter mig på tåget till Göteborg imorgon. Och det klagar jag knappast på.
Malmö Stad är också sugna på mellanrundan. Så sugna att de redan igår, så fort matchen mot Argentina var slutspelad, skickade ut ett pressmeddelande som löd ”Gruppspelet i Handbolls-VM är över och nu börjar allvaret.” Nog för att Sverige blev klara för mellanrundan redan före matchen – men inte tog väl gruppspelet slut där och då?
Två nya dygn i Abidjan, men ingen lösning i sikte för Afrikanska unionens förhandlare, den kenyanske premiärministern Raila Odinga. Han skyllde misslyckandet på den ihärdige Laurent Gbagbo som nu två gånger brutit ett löfte om att häva blockaden runt rivalen Alassane Ouattaras temporära högkvarter.
– Jag måste tyvärr meddela att genombrottet som hade behövts aldrig kom, sade Raila Odinga.
Han tog flyget vidare till Ghana, ett av de länder som inte ställer sig bakom ett militärt ingripande i Elfenbenskusten. Men när inget annat hittills har hjälpt återstår inte många alternativ.
– Elfenbenskustens vänner kan tvingas ta till andra medel, sade Raila Odinga och varnade Gbagbo för hårda sanktioner eller våld.
FN:s säkerhetsråd godkände på onsdagen ett tillskott på 2 000 soldater till den fredsbevarande insatsen.
Såväl EU som USA har tidigare fryst Gbagbos tillgångar. På onsdagen kom samma besked från Schweiz. Beslutet gäller med omedelbart verkan och tre år framåt för att undvika att Schweiz blir en fristad för "olagligt anskaffade tillgångar ägda av Gbagbo" och hans omgivning, sade schweiziska myndigheter.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 | 21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|